tisdag 15 april 2008

Skumt

Var på date igår tror jag... Lurigt när man inte vet. Ha ha.. 

Ja nu är det bara våren som väntar med vansinniga känslor helt utan vett och förstånd, sen blir det sommar utan bikini, och höst. Ja, nä, jag vet inte heller. Det är olika.

söndag 13 april 2008

Spännande

Jag ska på bio på måndag. Det var så länge sen. Varför går man så sällan...?

Sen en annan sak. Visst är det så att om man går på bio mitt på dagen så blir man lika förvånad varje gång över att det är dagen ute. Det liksom sitter i kroppen att det är kväll. Konstigt.

lördag 12 april 2008

Frulle

Jag och Tess gick nyss ut i pyjamasen och åt frukost på ett fik.
Börjar tappa allt. Eller ...

onsdag 9 april 2008

What NOT to wear.

-Åh, utklädning? Kul..          Men...
-Ta mig ur denna satans förbannade dräkten, sa hon klockrent när storasyster skulle klä henne som prinsessa.

Påck.


Mmm.. Precis. Påck. Vad fan är det har jag funderat tills hon pekade på fjädrarna och äggen som pyntar vår dörr. PÅSK. Ja ja. Här är Tess när hon hälsar Glad Påsk. Bättre sent än aldrig, hon är så långsam med att lära sig tala. Ligger en högtid efter hela tiden.

tisdag 8 april 2008

Jo, jag lever.

Har bara en vansinnigt massa jobb. Har fått en fast show på Railway Saloon i Sundsvall.
Vi kör en show med  Moulin Rouge-tema, milt sagt. Men de hade försäljning så det hette duga.
Kanske kaxigt sagt men Jenny säger att bara jag lider av jantelagen. Nu är det slut på det. Jag lever på det jag gör för att jag är bra på det. Sen är jag inte rädd för vad folk ska tycka längre. 

Annars är livet som vanligt tycker jag.  Lite mer action nu för tiden känns det som, men det är välkommet. Blandar friskt mellan turné och mamma. Heja nya Sverige! Heja Nattis!

Sen har vi det där med gammalt skräp i garderoberna, men jag konstaterar bara att om man gör sig av med en person, t ex en arbetskraft (eller en vän), så gör man det av ett skäl. Att de inte håller måttet, är dåliga, eller är vansinniga. Vad man sen inte tänker på så mycket är att de fortsätter vara rejält puckade fast någon annanstans. Tyvärr så korsar ödet våra vägar ändå tids nog och man kommer ihåg varför man bröt upp. 

Jag gläder mig dock över att mitt liv, och jobb blivit bättre sen uppbrottet för ca 1 år sedan.
Nu är det bara glada dagar och massa väl utförda jobb som väntar.