joho...

Jo då, nog gick det bra det där. Frisk i stämman gick jag en tredagars-spelning till mötes. Så här efter två dagar med rep med livebandet så kan jag inte säga detsamma. Men nog blir det bra det här, ska ju inte spela förän på torsdag och sen är det ju bara fredag och lördag kvar. Sen vilar man en vecka.

Har suttit och filat på showen med min hantlangare Jennö. Jävul vad bra det blir med den helt nya showen till våren. Allt har tagits till sin spets och jag vågar knappt tro att våren är så pass bra bokad som den är. December är alltid bra, men sen har man ofta en svacka i januari, februari, och hämtar upp sig till mars.

Bandet vi spelar med nu är grymma. Jag var så orolig för alla schlagerlåtarna, hur de skulle bli live, men efter att brustit ut i gråt av glädje åtta ggr per rep så har jag släppt det.
Erik, Björn, Zacke, Joel, och sist men inte minst, mr allsmäktig schlagerklav Daniel, har fått mig att undra vad jag gjort innan detta. De kan konsten att göra sig oumbärliga. Tack tack pojkar.

Ja herre min jävla ve vad jag ska slöjda på bussen i morgon. Här ska sys löshår och showkläder och fejas. Mest av allt vill jag ringa upp fotbollsfrun och ge henne lite tips på hur hon använder volumastern på ett smartare sätt, men jag avvaktar.

Nu sitter jag här i förorten och vätar på att Jennö ska vakna så hon kan följa mig till tåget. jag skulle säkert klar av at gå själv, men jag har en känsla av att Jennö inte håller med. Lika bra..